SgtSalt -

Del 9. Rivieran, zombieapokalypser och hemfärden!

Vet ni vad, nu är det dags för sista inlägget från 2012 års tågluff. Det blir ett rätt långt, men ändå komprimerat, inlägg om den sista veckan innan vi kom tillbaka till Sverige. Enjoy.

Efter att vi hade lämnat Gardasjön tog den ena halvan av våran grupp flyget hem till Sverige. Deras respass gick ut tidigare än mitt och Boris så nu var vi själva, utelämnade till ödet i Europa.
Nåväl, vi gjorde det bästa av vår nya situation och drog till Franska Rivieran. Närmare bestämt Nice.

Vi bodde på ett av Frankrikes bästa hostel och frukosten var ju faktiskt rätt speciell med gott bröd, yoghurt, oboy(!!), juice och ca 20 olika sorters flingor. Lite overkill där med valfriheten men gött ändå!

Vi hängde på stranden hela dagen, det franska vattnet var det bästa på hela resan och vädret var perfekt.

På kvällen blev det för mycket av det goda, men trots det en bra kväll med sköna minnen. Boris somnade i ett bagagefack (och nån annanstans) och jag fick det stora nöjet att se några finländare dra i sig sju shots bara sådär. Hujedamig.

Morgonen därefter drog vi ut på vägarna igen! Tanken var att vi skulle vidare till ett hostel i en stad längre ner längs kusten som hette Toulon. Oj oj så vi skulle ångra det sen..

Först och främst låg vårat hostel inte inne i Toulon, nej utanför! Fair enough, vi åkte ett par mil till. När vi klev av tåget möttes vi av detta. Ödemarker, tomma gator och inte en enda människa eller vettig karta någonstans. Hujedamig.

Så vi började gå.

Hittade en dörrmatta i väggrenen. Funderade lite över scenariot som ledde till att den hamnade där.

Hittade den där tv'n från Tyskland! Kärt återseende.

Vi kom in i nåt slags bostadsområde, men fortfarande inte en enda människa nånstans.

Började undra om folk hade flytt undan nån slags zombieapokalyps eller liknande (men så insåg vi att det bara var söndag).

Hittade dock ett huvud utan kropp.

Och en gitarr utan hals.

Vi fortsatte att gå och gå. Såg äntligen en stad vid horisonten och hoppet tändes i våra ögon.

Sedan blev vi lite deppiga igen när vi hittade blommor efter offren i nån slags trafikolycka.

Träffade dock en fin katt som fick oss att glömma bekymren för en stund (som ni märker gick humöret upp och ner en del).

Kål.

Hittade en skylt. Tänkte att snart, snart kommer vi fram till en vacker stad med vita hus och fina gator.

Jävla skylt.

Till slut kom vi ju dock fram till vårat 5-stjärniga hotel. Vi hade tv på rummet och Boris slängde genast på nån sportkanal för att kolla fotbollen.

Liverpool fick storstryk = Boris ballade ur och slängde tv-dosan i väggen. Bästa avslutet på en fantastisk dag!

Nej men faktiskt, vi hade hamnat mitt ute i ingenstans (på en söndag) och det var minst ett par mil till havet så efter en natt i den hålan drog vi vidare till Marseille!

Kanske den finaste staden på hela resan enligt mig! En slags blandning av lyxig riviera och sunkig fransk slum.

Det fanns dessutom en strand med lika varmt vatten som i Nice.

Statyn med persikostjärten var stadens mittpunkt. Bara det gör ju Marseille till en himla kul stad!

Träden hade ögon.

På kvällen teamade vi upp med en annan svensk som bodde i sängen bredvid oss på vårat hostel och gick en sväng.

Och efter den kvällen började sedan officiellt våran hemresa.

Vi lämnade ett sommarvarmt Marseille i gryningen.

Och kom fram till ett iskallt Paris vid lunchtid. Kändes lite sådär att komma dit i shorts när det var 7 grader i luften..
Vi hittade iallafall ett hostel nära stationen och där träffade vi en spanjor som var i Paris över höstlovet. Tillsammans körde vi en turisttur genom Paris, gick på muséer och sånt där.

Vi var vid det där tornet också (var dock mer intresserad av fåglar än eiffeltorn).

Sedan sov vi sista natten på ett europeiskt hostel. Nästa dag åkte vi tåg till Lille där vi bytte till ett tåg mot Bryssel. Från Bryssel åkte vi till Köln och från Köln med ett nattåg till Köpenhamn. Resten kan ni nog räkna ut.

Ja, det var alltså våran resa genom Europa. En fantastisk resa med mycket skratt och fina minnen. Nästa år blir det tågluff igen!

Katten och jag tackar för oss.

Slut på sista delen.

. . .

2012-12-20 @ 15:40:00 Permalink Tågluff 2012 Kommentarer (26) Trackbacks ()

Del 8. Ruiner, fikon och luddiga bollar

Vi började dagen på stranden. Vattnet var bara tillräckligt varmt för ett snabbt dopp, sedan var det solen som gällde.

Sen på eftermiddagen var det dags för resans andra bergsbestigning!

Vi klättrade.

Här försökte jag hålla balansen i över 75 graders lutning, lättare sagt än gjort.

Första hindret, en vägg! Vi försökte oss på kringgående rörelser men misslyckades. Efter lite pepptalk tog vi oss dock i kragen och klättrade över.

Andra hindret, vi hamnade på någons gård! Men vi tog det piano och njöt av utsikten en stund.

(Vänta 5 sek så kommer det en informativ inringning som visar vart vi bodde!)

Jag lånade några fikon.

Men det gillade inte folket som bodde där så vi fick smita iväg. Bättre fly än illa be om ursäkt på italienska. Nåja.

Vi nådde vårat mål, en ruin! Ursprungligen ett stort slott byggt av romare och kelter på 1200-talet. Författaren Goethe (Den Unge Werthers Lidanden) hängde tydligen här en gång i tiden också. Fast redan då var det ju en ruin.