Del 4. En pudel, amfibie-bussar och luffare
Efter Prag bar det av till Budapest i ett par dagar.
Efter några timmar på tåget (delade kupé med en hund, därav en suddig på bild på en pudel) så kom vi fram till Budapest.
I Budapest var det helt normalt att bussarna åkte på floden istället för gatorna.
Värmen var rätt "all-over-the-place" så vi chillade i en park en lång stund innan vi orkade göra något annat.
Första kvällen drack vi farligt billiga mojitos på en utomhuskrog i stan och morgonen därefter mådde vi alla rätt skit.
Slitna som vi var behövdes återhämtning, så vi spenderade kvällen på ett av Budapest's välkända termal-badhus och njöt som bara den.
Där fanns varmt vatten, kallt vatten, illaluktande vatten, blått vatten, grönt vatten, gubbar som spelade schack i minimala badbyxor.. you name it, stället hade allt.
När vi fått nog av bad gick vi hemåt och dagen efter åkte vi i gryningen vidare mot sydligare bredgrader: Kroatien!
Vissa var trötta. Jennie tog hobo-looken till nya nivåer.
Vi kom fram till hamnstaden Rijeka på kvällen och övernattade på en hostel vid hamnen. Dagen därefter drog vi vidare till ön Krk!
Slut på del 4.
. . .
Del 3. Tigerbalsam, kattungar och en trampbåt
Sista kvällen i Berlin smetade jag ett tjockt lager tigerbalsam på min stukade fot och gick en promenad.
Hittade en kikare på vägen. Skitkul!
Mysig gruppbild. Senare på kvällen gick vi en pubrunda i Kreutzberg och dagen därpå hoppade vi på ett tåg till Prag!
I Prag fanns det mycket fint, och så fanns det uppförsbackar.
Vi hittade en trappa och tävlingen var ett faktum!
Vinnaren? Osäkert men fullt möjligt.
Vi kom till en skog/park och där hittade jag en liten kattunge. Fick klappa den en liten stund.
Sedan tröttnande vi på att trampa omkring och gick och hyrde en trampbåt istället.
För alla som besöker Prag under den varmare delen av året: Gör detta! Trampbåten är créme de la créme av båtar.
Prag får fyra av fem toasters. Kanonkul!
Slut på del tre.
. . .
Del 2. Övergivna hus, Pingu och en stukad fot
Vad gör man en grå dag i Berlin? Jo, man kan ta en buss ut på landsbygden och ta del av det rika kulturarvet i form av övergivna militär-områden som finns överallt i Tyskland. Å det var just vad vi gjorde.
Lite som Edens Trädgård, fast något trashigare kanske.
På hela området fanns det säkert ett 50-tal byggnader, vissa häftigare än andra. Vi kikade in lite här och var.
Tysk övervakningsironi.
Rum, rum och åter rum.
Enligt Wikipedia ska tydligen ryssarna ha tagit över området efter andra världskriget, och sedan lämnat det 1992. Fascinerande hur snabbt saker förfaller på 20 år.
På vinden fanns det lite tecken på tidigare liv, som en tv med ett repeterande dolt budskap.
Shabby chic.
Sedan kom det securitas-vakter så vi flydde (bokstavligt talat) fältet. Stukade foten på köpet, men i slutändan var det värt det trots allt. Ser verkligen fram emot att göra ett återbesök nån gång, men det lär väl dröja. Nåväl.
Slut på del två.
. . .
Del 1. Nattåg, morgonsol och en tjock polis
I september var jag och tre vänner ute och tågluffade i Europa. Här kommer en kort introduktion till våra äventyr:
Efter att ha möts upp i Kalmar tog vi oss till Köpenhamn där vi hoppade på ett tåg som gick mot Berlin. Å så hade resan helt plötsligt börjat. Gött.
Boris skrattade!
Trivia: Ibland när man tror att Boris skrattar så är det egentligen så att han hostar. Och tvärtom.
En man och hans ölburkar på perrongen i Roskilde, Danmark.
Karro och hennes hår.
Efter en skakig natt utan särskilt mycket sömn kom vi fram till Berlin i gryningen.
Vi åt en ostadig frukost på stationen och drog sedan ut på Berlins gator i morgonljuset och kollade monument, byggnader och sånt där trevligt.
Först ut: Brandenburger Tor. Boris fotade och en salamander dök upp i bakgrunden.
En Jennie i motljus och en korpulent polisman som tittar på sina skor.
Vid Förintelsemonumentet. Boris försöker sig på att fota igen..
Sedan tog vi oss en tupplur på en innergård för att ta igen sömnen vi aldrig fick på tåget. Jag sov dock inte (kan aldrig somna mitt på dagen..) utan satt och läste Catcher in the Rye och myste för mig själv. Väldigt bra bok det där.
Slut på del 1. Fortsättning följer.
. . .
